Psykisk ohälsa störst bland unga och kvinnliga lantbrukare

I rapporten från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet som presenterades nyligen, framkom bland annat att det är unga lantbrukare och kvinnliga lantbrukare som drabbas hårdast av psykisk ohälsa.

Denna grupp upplever högre grad av stress och utmattning jämfört med sina kollegor. Orsakerna är många och komplexa, bland annat ekonomisk osäkerhet, arbetsbörda och ensamarbete.

– Unga lantbrukare tillhör de som har störst utmaningar då de ofta bygger upp och utvecklar sitt företag. De arbetar många gånger väldigt mycket, kan ha stora lån och investeringar samtidigt som de under denna period bildar familj med yngre barn. Även om yngre lantbrukare har ambitionen att vara mer jämställda än äldre generationer, riskerar den kvinnliga lantbrukaren att ta en svårare roll än mannen med större andel av hushållsarbetet och barnomsorgen samtidigt som hon hanterar en stor del av lantbruksföretagets arbetsuppgifter, säger Peter Lunquist, senior professor vid SLU och en av dem som ligger bakom rapporten.

Det krävs samordnade insatser och långsiktiga lösningar för att komma till rätta med denna situation. Lantlyftet är en av dessa insatser som syftar till att förbättra lantbrukares psykiska hälsa bland annat genom information och erfarenhetsutbyte, så kallade erfa-träffar.

Träffarna ska ge lantbrukarna möjlighet att dela sina erfarenheter och få stöd från andra i samma situation, vilket kan bidra till att minska känslan av isolering och stress. I dagsläget utbildas ett fyrtiotal handledare som ska hålla i dessa erfa-träffar runt om i landet med början till hösten. Vid aktiviteter som handlar om psykisk hälsa samarbetar Lantlyftet med företagshälsan Feelgood som bemannar med psykologer och beteendevetare. 

Vi måste våga prata mer om hur lantbrukare mår. Genom ökad medvetenhet och öppnare dialog kan vi skapa ett mer stödjande samhälle för denna yrkesgrupp som är mer utsatt för psykisk ohälsa än andra.

‍